Oproportionerlig

Ikväll sprang jag äntligen första löparrundan efter förkylningen.
Första rundan efter nästan tre veckor.
Till doften av bränt gräs och ljuden av rusiga vårfåglar och en brusande Tavleån.
Och som så ofta blir jag alldeles salig.
Lycklig.
 
Min entusiam är förmodligen inte i propotion till min prestation, med tanke på att entusiasmen är STOR och jag är en ganska långsam löpare.
Men det skiter jag liksom i. 
För nu är jag på banan igen!
 
Yeey!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0