Två sidor av samma mynt

Sista lediga veckan för denna sommar.
Känns märkligt.
Sommaren har varit lång, varm, fantastisk.
Ja, allt jag kunnat begära.
Tacksamheten trängs med vemodet.
Tacksamheten över att sommaren varit just allt jag kunnat begära.
Vemodet över att jag om några dagar inte ska tillbringa min tid i mitt hem med min familj.
Tacksamheten över att ha kunnat få vara ledig så länge.
Vemodet över att denna möjlighet inte finns nästa sommar.
Tacksamheten över den värmen som varit och som gjort att jag för en gångs skull inte behövt frysa.
Vemodet över att värmen kommer, redan hållere på, att ge vika för annat luft och andra temperaturer.
Sista, skälvande, lediga dagarna...
Let's make them count!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0